Jag borde ha sett det komma.

 
Jag kände så väl igen symtomen från första gången när jag brakade in i väggen, alla tecken fanns där men ändå valde jag att blunda för sanningen. Jag som vanligtvis är en aktiv person och gillar att köra på högsta växeln i allt jag gör orkade inte längre träna efter jobbet, träffa nära och kära och fick lov att ställa in alla aktiviteter under helgerna. Helt plötsligt glömde jag självklara saker, försökte låsa upp grannens ytterdörr istället för min egen och tappade bort bilen på parkeringen. Inte ens när jag svimmade på jobbet ville jag förstå allvaret utan skyllde på kristallsjukan som jag fick av fallet vilket var enklare att acceptera både för mig och kollegerna. Dock fortsatte jag i samma höga tempo som tidigare men efter även en kaotisk höst fick slutligen min kropp och knopp nog. Jag vaknade en måndagsmorgon och kom inte upp ur sängen.
 
Fröken
Fröken skriver. | |
#1 - - Johanna:

Ofta ser man alla tecken, men man väljer och inte se dem.

Upp